The tradition & historical record
5 min read · 2 sourcesFalun Folkmusik Festival (FFF), tidigare Falu Folkmusik Festival, var en folk- och världsmusikfestival som presenterade etnisk musik från hela världen. Programprofilen inkluderade folkmusik eller traditionell bymusik från alla kulturer, icke västerländsk hovmusik eller högreståndsmusik och dito urban musik. Begreppet världsmusik var inte myntat när FFF startade. Festivalen byggde på tre likvärdiga komponenter: konserter, kurser och folkfest. Sistnämnda hade spelmansstämman och karnevalen som förebilder. Motivet bakom festivalen var att 1) motverka amatörstämpeln och påvisa de stora konstnärliga värdena i dessa musikformer genom att arrangera konserter med de allra främsta artisterna från respektive musikkultur samt att 2) lyfta fram den svenska folkmusiken genom att spegla den i ett högkvalitativt och internationellt sammanhang. Festivalen arrangerades för första gången 1986. Festivalen var det första stora arrangemanget i Norden inom denna genre och var under en period en av de största musikfestivalerna i Norden alla kategorier. Inom folk- och världsmusikgenren betraktades FFF som en av de ledande festivalerna internationellt. 1
Organisation, finansiering
Arrangör för Falun Folkmusik Festival var Stiftelsen Falun Folkmusik Festival. Stiftelsebildare var en gruppering privatpersoner. Stiftelsens styrelse utsågs av Dalarnas Spelmansförbundoch ordförande för stiftelsen var under de första tio åren var Bertil Helldin, tidigare kommunalråd och kommunfullmäktiges ordförande i Falu kommun. Verksamhetsledare de första tolv festivalerna (1986-1997) var initiativtagaren Magnus Bäckström. Under åren 1996 - 1997 var Gatu Olle Nilsson VD och Magnus Bäckström konstnärlig ledare. Under åren 1997 - 1999 var Hans Hjort VD för verksamheten. Ytterligare några år arrangerades festivalen av ett privat aktiebolag med VD Hans Hjort vid rodret. Som mest sysselsatte festivalkansliet fyra årsanställda. Till detta kom en större grupp projektanställda samt upp till 600 frivilliga funktionärer i samband med festivalens genomförande. Funktionärerna hämtades till största delen från Faluns kulturföreningar men också från en del idrottsföreningar. En ideell arbetsgrupp bestående av en nära vänkrets, mestadels spelmän från Falun, arbetade löpande under året med främst program- och profilfrågor. Ekonomin för Falun Folkmusik Festival byggde främst på biljettintäkter och kursavgifter. Falu Kommun var den största bidragsgivaren men bidrag fanns också från Landstinget Dalarna m.fl. Studieförbunden engagerade sig i kursverksamheten. Redan från första festivalen fanns ett betydande sponsorengagemang från det privata näringslivet som Stora AB, Folksam, Sparbanken Dalarna, Telia, Hemköp m.fl. 1997-1999 erhöll Falun Folkmusik Festival av Statens Kulturråd det första nationella uppdraget inom musikområdet. Uppdraget var avsett som ett erkännande av värdet av verksamheten samt som ett utvecklingsstöd. 1
Mediabevakning
PR-värdet för Falun var stort. De år festivalen hade sin höjdpunkt ackrediterades uppemot 200 representanter för nationell och internationell media. Förutom ett årligen stort antal artiklar i tryckt media bevakades festivalen också av Sveriges Radio, NRK, DR och finsk radio med många återutsändningar av festivalens konserter. SVT gjorde ett antal program från festivalen under åren. Också reportageteam från fransk och kinesisk television besökte festivalen. 1
Innehåll
Musiken på Falun Folkmusik Festival spände över ett brett register. Ca 40 % av den musik som presenterades på konsertscener och kurser hade sitt ursprung i den svenska folkmusiktraditionen. De övriga nordiska ländernas folkmusiktradition var alltid representerad. Som mest var ett 40-tal nationer representerade årligen. Musiken var både traditionell och av modernare snitt i olika fusionformer. Festivalens huvudscener var i centrala Falun med Kristinehallen, Folkets Hus, Dalarnas Museum, Grand Hotell och Rådhusgården som de främsta. De första åren ägde finalprogrammet rum i friluftsområdet Åsbobacken samt sportanläggningen Lugnethallen. Den lilla sjön Stångtjärn strax utanför Falu centrum var spelplats för "Vallmusik runt Stångtjärn", en programpunkt som kom att bli en festivalklassiker. Under åren arrangerades enstaka programpunkter också på Svärdsjö gammelgård, på Hellmansö i Runn med flera platser. Efter några år hade dock folkfesten vuxit sig så stor att den hotade att skymma festivalens ryggrad, konserterna. Med anledning av detta beslutade arrangörerna att flytta ut en del av konserterna i Läroverksparken utanför Kristineskolan och ett festivalområde skapades. Beslutet blev hårt kritiserat av den del av publiken som kanske inte sökt sig till konserterna i första hand. För konsertpubliken blev det dock en förbättring. Den omfattande kursverksamheten pågick under hela festivalveckan och förlades mestadels till skolor i centrala Falun. Som mest deltog årligen ca 600 musikanter, sångare och dansare i kurserna. Folkfesten uppstod spontant på stadens gator, i parker och på serveringar. Många av festivalens artister, kursledare och kursdeltagare spontanmusicerade här utanför programmet och många musikanter utan festivalengagemang drogs också till denna del av festivalen. 1
Bildspråk
Folkmusikfestivalen skapade, framförallt genom sina årliga affischer ett bildspråk som starkt bidrog till att FFF blev ett varumärke i den framväxande världsmusikscenen. Formgivare för affischerna, utom de första åren, var Anna Sjons Nilsson annasjons.se. Affischerna kan ses via länken. Utöver detta formgav Anna Sjons Nilsson festivalens årliga T-shirts under många år. 1
Publiken
1989 genomförde Magnus Bolin vid Högskolan Falun-Borlänge, numera Högskolan Dalarna, och Gunnar Ternhag vid Dalarnas Forskningsråd en publikundersökning på FFF. Publiken detta år bestod av 30 % falubor och 70 % tillresta. 40 % av publiken kom från Dalarna, 55 % från landet i övrigt och 5 % var utländska besökare. Besökarna kom från varje kommun i Sverige, flest kom från storstäderna. Åldersfördelningen var mycket varierad. 1
The text above is adapted from the Wikipedia article “Falun Folkmusik Festival”, available under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 4.0 licence. 1
Falun Folkmusik Festival is recorded in open cultural data. The structured record cited below does not describe the practice, and this entry has not yet been reviewed by a person familiar with the tradition. 2
The source record links this tradition to 1 external register, which can be verified through the citation. 2